Egentligen vet jag inte ritkigt hur jag ska börja detta inlägg. Men vi börjar väl smått med en kort sammanfattning.
Runt påsken i april så vart Olga stel och halt i höger framben. Hältan la sig efter några dagars vila. Men återkom så fort hon var lite aktivare och stel efter hon legat ner. Då min förra labrador hade artros i de flesta tår på alla tassar oh det tog ett tag innan han fick komma til en ortoped, så kände jag att Olga ska slippa åka runt till veterinärer som iaf kommer säga hälta/växtvärk åk hem och vila. Zebulon fick tillslut en td till Sophie Gävfert som då jobbade på Södra djursjukhuset. Otroligt duktig kvinna.

Nu när Olga vart dålig ville jag ha en ortoped direkt. Inget krångel i mellan. Jag visste vad jag ville ha. Jag ville ha Sophie igen, men nu visste jag att hon flyttat till Östersund. Så jag kollade runt och fick höra mycket bra om Lennart Sjöström på Strömsholm. Bokade tid, fick tid 10/06-2013. Under tiden var det koppelpromenader, inte vara lös eller liknande. Inte leka med hundar etc.

När vi kom dit så kollade de igenom Olga och röntgade även. Här nämns FCP i armbågslederna och eventuell OCD i boglederna. Då hon visar kraftig ömhet i framförallt höger bogled. Detta kunde vara pga armgågarna sa han. Och han ville göra artroskpi på armbågslederna först och sen se hur boglederna var efteråt.

För att inte gå in på allt då detta blir långt så opererades Olga först i Juni och sen i Juli, operationerna gick jättebra. Men receptionen var kass och gav dålig info och missade många saker. Mitt sista återbesök var i september för hennes vänstra armbåge som opererades senast. Den såg bra ut sa han. Jag påpekade att hon har haft ont i ryggen och även varit halt veckan innan. Detta fick jag höra att halt de kunde hon omöjlgt ha varit. Ryggen höll han tillslut med om att hon var mycket spänd i och hon fick rimadyl en månad extra.
Ryggen hade jag påpekat två gånger innan och han hade nochalerat detta. Mycket som jag sa sista gången till Lennart tog han inte på allvar. Och han ville heller inte röntga om henne för att kolla om boglederna var bra, han sa bara att hon var frisk, förutom ryggen. Men boglederna kan man inte direkt veta om man inte röntgar. Vilket han inte ville. Detta återbesök var jag otroligt missnöjd med. Vart inte tagen på allvar för fem öre och Lennart verkade inte alls vilja besvara mina frågor eller tyckte mina frågor var viktiga. Här bestämde jag att något återbesök för ryggen skulle det INTE bli på Strömsholm för Lennart - aldrig någonsin!
Man kämpar och kämpar, åker långt och så blir man inte tagen på allvar. En djurägare är så jäkla liten i veterinärernas och ortopedernas händer. Man litar på dem, lägger sitt djurs liv i deras händer, då ska de för sjutton kunna svara och bete sig proffisonellt. Jag är NÖJD med hans operationer, men allt utöver det - Nej!

Jag valde att göra mitt nya återbesök på Östersunds Djursjukhus, där jag var i tisdags. Jag och Elisa åkte hemifrån 04 på morgonen och hade tid kl 14, hos Sophie Gävfert. Som jag velat ha från början. Och jag ångrar hårt att jag inte åkte dit direkt. Fick otroligt bra bemötande, hon gick igenom Olga med otrolig noggranhet och lyssnade och tog mig på allvar. Jag rekomenderar henne starkt till alla.
Jag fick mycket beröm för mitt engagemang och att Olga hade otroligt bra kondition, välmusklad och mjuk och fin i sina muskler. De orden rörde mig. För det är inte många som hållit med om detta. Jag har fått höra mycket skit sen Olga blev sjuk och jag har tagit hennes diagnoser så gott jag bara kunnat. Men endå fått höra att jag är dum som inte lyssnar på Lennart. Säger han att hon är frisk så är hon. Men han hade fel.

Tack vare detta har Olga fått en längre och mer utdragen historia. Detta hade kunnat kommit fram för längesen. Han hade kunnat gjort atroskpi på bogleden redan samtidigt som de övriga operationerna. Han kunde röntgat om på sista återbesöket, han kunde... ja ni förstår. En del tappar som tyvärr vart lidande för Olga och mer kostsamt för mig.

När vi var på väg mot Östersund, såg jag ett stjärnfall. Jag önskade att Olga skulle bli friskförklarad på Östersunds djursjukhus - Det vart hon inte. Min önskan gick inte in.

På detta återbesök var Olga besvärdad vid sträckning av bogarna, i ytterlägen och framförallt på vänster sida. Vänster armbåge vad lindrigt gallig och hon hade ökad mängd ledvätska men visade inga symtom härifrån. Hon reagerade något vid böjning av tålederna men på vänster baktass skrek hon till vid böjning av de två yttersta.

Ryggen kändes stark och bra. Det är bara tacka trasken för detta att hon byggt upp ryggen samt promenaderna i ris och högt gräs i skogen.

De kliniska fynden stämde bra överens med vad man hittade på röntgen.
Armbågarna hade minimala förändringar, ett mycket lyckat operationsresultat. vilket är superskönt! :)
Lennart kan operara, han ska ju endå vara en av landets bästa. Men som sagt, utanför operationssalen är han inte vidare duktig, enligt mina åsikter!

Ryggen var ren, alltså inga benbryggor eller tecken på smala diskutrymmen, alltså diskbråck. Återigen fick jag creed för att jag är duktig på rehabilitering med trask och vibbplatta mm. Höfterna såg också fina ut.

I båda boglederna finns tecken på den ovanligare varianten av Osteokondros, på skulderbladets ledyta. Det finns också tecken på artros i boglederna. Detta hade Lennart fundering på redan på första besöket men kollade inte upp nogrannare. Stor miss i mitt tycke!

I vänsterbaktass, den som hon skrek till vid. Detta gjorde hon även när Anna min fysioterapeut kände, dagen efter Lennarts senaste koll, den tån har lindriga symtom på artros. Men de andra tassarna var rena. Det känns så förjävligt att ha allt detta i denna ålder, 15mån.  Artros, FCP och OCD.

Så med detta mail, får ni alla som är intresserade ett svar på en del. Och jag har fått höra att jag inte kan min hund, att jag skulle lyssna på Lennart. Men se vad fel han hade. Min magkänsla skrek att det var fel, de han sa. Man ska alltid följa magkänslan. Jag rekomenderar Sophie G till alla, verkligen alla. Det är värt resan.

Året 2013 skulle bli vårat år, när vi började med träningen och komma igång för att sent hösten köra debut i Lydnaden. Vi fick bromsa, bromsa jävligt hårt. Och vi har lagt mycket på hyllorna. Saker kan hända. Och jag är villig att kämpa för min Olga. Hon är världens goaste och härligaste. Härlig attityd, älskar att träna, vänlig och social. Hon får otroligt mycket beröm vart hon än är. Jag lever på gränsen ekonomiskt, de är otroligt tufft psykiskt med allt men det är värt det, I'm standing strong

Och ni som inte trott på mig, slängt skit på mig, sagt dumma saker och inte stöttat mig när jag som MEST behövde er. Vet ni, jag behöver inte er  - I'm moving on!

hur framtiden ser ut just nu, de kommer i ett annat inlägg.

Igår var det en träff med Leif Karlsson igen inför nästa års kursstart inom patrullhundens regi. Det var en träff i början av november men då kunde jag inte delta eftersom jag var på utbildning i Åre.

Igår var vi 17 ekipage, några "gamla" erfarna som var på eget bevåg och så vårt gäng med nya hundar. En del är det nytt för både hund och ägare och vissa har kört förut med tidigare hundar :).

Först skulle vi vara vid HVSS men de hade skarpskjutning och de hade dubbelbokats. Leif hade bokat först. Men vi fick förflytta oss till annan mark vilket gjorde att gårdagens planering blev kaos och Leif fick snabbt planera om nya övningar som passa de plats vi fick vara på.
Jag tycker det var jätte roligt och intressant, mycket nytt att lära. Tycker Olga skötte sig bra. Min duktiga tjej!

Vi gjorde en stor uppletande ruta som vart en "aha-ruta", där alla skulle lägga ut tre föremål vardera. Sen fick alla gå in samtidigt i rutan med kopplade hundar och låta sin egna hitta föremål, hittades föremål skulle man berömma och lattja sen lämna föremålet och leta vidare efter nya :)

Vi höll på med figurant intresse. Delade in oss två och två och jobbade med varandras hundar. Kampa loss med den andres hund och få den att tycka att jag som figurant är det roligaste som finns för hunden. Ägaren är passiv.
Sen skulle figgen plötsligt springa bakom ett träd/hus/sten och få hunden att vilja springa efter och lattja vidare. Olga fick kampa loss med Maria och hon älskar att leka. Hon tyckte det var sjukt kul och när Maria blev passiv så försökte Olga få henne att fortsätta leka haha. Sociala fröken Olga! ^^.

Jag agerade först figge åt en jaktlabbe som jag ändå fick igång rätt bra att kampa och lattja loss. Sen med rottisen Bosse som är Marias hund.

Efter detta vart det lunch/fika. Satt runt en brasa och värmde oss :).

Sen kollade Leif Olga föremåls intresse. Då de andra fick göra detta gången innan. Jag valde den leksak jag tror Olga gillar bäst av mina. Sen la han ut den tillsammans med fyra andra för att se vilken Olga väljer.
Kul att se! Återigen, skiiiit kul enligt Olga! :)

Sen la vi ett litet spår för att öva hundarnas spårupptag. Se om de "snubblar" in på spåret när man kommer snett nedifrån, man visar inte in hunden på spårets början utan ser om hunden uppfattar spåret själv och börjar jobba... Olga klarade det bra tycker jag. Är sämst på att förklara men om någon läser så hoppas jag att ni förstod ;)...

Olga sov som en stock i bilen hem, väl hemma vart hon övertrött och busade runt men sen däckade hon resten av kvällen.

Nu är det hemma träning och försöka komma igång inför nästa träff! :)

Ja igår var det trasken igen. 30min i trasken som vanligt, något seg framåt slutet vart hon. Men så fort Frida skall ta ut henne genom dörren är hon snabb, het, och halare än tvålen! Fröjd att se Frida kämpa med att hålla emot så hon inte busar järnet ;) *skrattar gött*... Jag har ju den hala tvålen (eller ålen kanske är bättre namn?!) varje dag haha.
Efter trasken fick vi vibba också. Dock hann vi inte vibba klart de 15min som var tänkt då fröken rottweiler började pipa, sätta sig, gå ner från vibben och såg verkligen ut som "matte, jag måste bajsa, nuuu!" Så, efter 7min fick vi avbryta haha. Försökte ju rasta henne innan som alltid men då var hon inte nödig ;)...

Vi gillar att ha våran rehab på Dogland. Alltid så trevligt och roligt att umgås och prata med Frida. Igår vart det mycket skratt haha!

Dock kommer vi inte vara där jämt. Utan tanken är ju att Olga sen ska börja simma i pool, det kommer bli i Haninge. Men inte än. Det kommer bli oerhört tråkigt, tycker jag, att inte träffa Frida regelbundet. Ollan gillar också "sin rehab Frida". Massor.

När vi kom hem fick hon hoppa in i duschen. Annars kliar hon sig för mycket. Hon kliar en del utan med dusch också men de är bättre efter. Hon är med stor sannolikhet känslig för vattnet. Och annat, kanske maten. Så ska byta mat, så snart jag bestämt mig för vilket foder. Och ja, det blir torrfoder ett tag till. Får färsk ibland ibland men inte på heltid. Än ;). Kanske längre fram.

Bild på vildaste vildungen efter duschen igår.

Sen kom äntligen Olgas nya halsband från Minxdesign här i veckan! :)

Dagarna flyter på och det händer lite saker hela tiden. Tänk om dygnet hade fler timmar, eller om man hade råd att vara ledig fler dagar. Nåväl, man ska ha råd med allt så bara jobba på ett tag till ;)...

Igår, onsdag så tog vi lite sovmorgon och sedan for vi iväg till gymmet jag och Mika. Efter gymmet så vart de lunch och dusch sen passade jag på att fota Olga nere vid bryggan medan solen var framme. Bilder finns nedanför :). Min vackraste Ollanbollan! <3

Kl 14 hade vid tid för rehabiliteringen. Och det var ett tag sen sist hon traskade. Dagen innan vi for till Åre. När vi kom hem från Åre fick hon lov att vänta ytterligare en vecka pga sårig tass. Jävla hud hon har som är känslig för det mesta just nu :( *suck*.
Hur som, otroligt skönt att få låta henne traska igen. Hon behöver det verkligen. Vi testade dessutom att sänka vattnet en bit två ggr så hon fick koncentrera sig mera på att hålla kroppen och farten rätt. Ju mindre vatten desto mindre avlastning för kroppen och mer får hon jobba och koncentrera sig. Tycker hon skötte sig galant! :) bilder från trasken finns nedanför också i halvtaskig kvalité...

När vi kom hem från trasken åkte hon in i duschen med special schampot eftersom hon verkar reagera en del på vattnet i trasken. Typiskt va. Sen är det troligen inte bara vattnet utan hennes hud är känslig för annat också. Hur som.
På kvällen åkte jag till Kerstin och Izzie och masserade izzie bus för min utbildning :). Hon är alltid lika og och glad den där damen. <3

Idag torsdag steg vi upp vid åtta tiden tror jag. Mötte upp Rebecca och hundarna vid halv elva ungefär och så la vi spår till hundarna. Olgas vart ca 160m med två leksaker plus slut. Låg 1,5h och hon är så duktig!

Medan spåren låg så var vi ute och gick. Vart väl en timma ungefär. Men vi gick rätt långsamt och stanna ett par ggr. Men Olga klarade promenaden bra :). Hon har bara fått korta rundor nu på kvällen.

Fått en del gjort idag och samtidigt hunnit vila i soffan en stund innan jag slet röven ur och tog mig till gymmet för tredje dagen i rad och körde ett benpass! Känns riktigt gött när man släpat sig dit när man har velat...

Juste, Olga har nu ett återbesök till ortoped inbokat. Kolla igenom rörelser, känna igenom och förhoppningsvis röntga om lite här och där och hoppas på det bästa.

Imorgon är det jobb igen.
Tack och bock.

Morgon busig !

Hon ääääälskar sin boll!

Kärlek till denna toka!

Kommer alltid gå genom eld och vatten för din skull! <3

Trask trask

Socker söta hund!

Helt slut ligger hon bredvid och på mig ;)

Denna bild togs på onsdagskvällen. Blev rätt bra och i stort sätt som jag ville. Galet vad jag älskar denna hund på bilden! <333

I söndags natt kom jag hem igen från Åre, Sulviken efter mina sista dagar av utbildningen. Var hemma 01:35 och det tog nästan exakt 9h på pricken. Den exakta tiden hem med 2 ynkliga stopp vart 8:56:44:84 ;).. Startade timer på mobilen för att se den exakta tiden på skoj. Var väldigt halt de första 3h och jag hade dubbfria vinterdäck vilket inte rekommenderas om man ska åka åt de hållet ;). Var riktigt obehagligt till och från och ja var en kärring på vägen dit på vissa ställen då bilen bara gled haha. Låg i 45km/h på vissa 90 vägar då de inte gick att köra fortare :p..

Hemvägen åkte jag via Sundsvall och Östersund och allt och den vägen var ju bra mycket bättre än andra vägen via Bollnäs, Ljusdal mm.

Dagarna i Sulviken var lärorika, intressanta och roliga. Men det är alltid super skönt att komma hem igen. Hundarna har skött sig bra iaf tycker jag. Olga hade oturen att skada tassen första kvällen. Vet inte vad hon gjort men kan vara något allergi utslag eller att hon slickat så mycket på tassen (för att dölja smärta?!) att tassen blivit irriterad och bildat sår. Blir de inte bättre så blir de veterinären för salva eller liknande. Men vi tvättar och fixar själva först, från klinikens tips.

Tycker dock att det räcker för Ollan nu. Eksem, klåda, svamp mm och nu tassen. Plus allt gammalt med operationer, ryggvärk mm... Uscha. Stark är hon iaf min älskling :).

Igår lämnade vi Zews och det blev otroligt tomt haha. Olga sov som en gris igår och inatt.


En smula hänsyn och lite omtanke betyder så mycket.
-Nalle Puh

Glöm inte det.

Alaska malamute 8v